Senast ändrad: 14 mars 2019
Prenumerera på Ny information om Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

Samarbete viktigast för digitaliseringen

Samarbete mellan pedagoger och teknikexperter är avgörande för digitaliseringen. Det intrycket får man i Västerås stad. Den centrala IKT-enheten pratar ivrigt om samverkan inom kommunen och mellan kommuner. Och efterlyser en nationell myndighet som samordnar resurser.

‒ Varenda kommun sitter och uppfinner hjulet, säger Mikaela Johansson, tillförordnad utvecklingschef.

Snart bär det av till Södertälje. Västerås ska titta på hur den kommunen jobbar i en Microsoft-miljö.

‒ Sundsvall har ett jättebra tänk och är långt framme i sin digitaliseringsresa, säger Åsa Eriksson om en annan kommun man tittar på.

Hon jobbar på den centrala IKT-enheten i Västerås barn- och utbildningsförvaltning. Nio personer ägnar sig där åt att utveckla och underhålla skolornas digitalisering, från förskola till vuxenutbildning.

‒ Vi kan till exempel jobba ihop med andra kommuner och leverantörer för att bygga om något av hänsyn till dataskyddsförordningen. Partnerskap är jätteviktigt, säger Åsa Eriksson, utvecklingsledare, som ”kommer från den tekniska sidan”.

Åsa Eriksson, utvecklingsledare inom IKT

Foto: Roland Cox

Våra utvecklare är skickliga på att pedagogiskt binda ihop det digitala, säger Åsa Eriksson, utvecklingsledare inom IKT som ingått i en av arbetsgrupperna inom Skoldigiplanen.

Mer samarbete och gemensamma standarder

Både hon och kollegan Mikaela Johansson, tidigare lärare och rektor, skulle önska sig ännu mer av organiserat samarbete och standarder.

Skolverket kommer med direktiv om digitala prov, men erbjuder ännu ingen generell teknisk lösning. Våren 2019 blir delar av de nationella proven digitala och eftersom det ännu inte finns någon nationell IT-tjänst att använda behöver skolhuvudmännen lösa det här på egen hand. Vad som finns är en vägledning med vilka krav som gäller och exempel på lösningar.

Tills vidare gör folket i Västerås som lärare och skolor alltid gjort ‒ man ringer upp någon ort eller skola där de verkar jobba smart, och bokar in ett besök.

Västerås ingår också i lite mer organiserade utbyten, bland annat med tre andra mälarstäder: Strängnäs, Eskilstuna och Enköping.

Lärplattform

Västerås använder delar av en lärplattform kopplad till ett registersystem, där man kan lägga till moduler så att lärare, elever och föräldrar hittar schema, lovdagar, skolmat, omdömen, uppnådda mål, med mera, och eleverna kan lämna in arbetsuppgifter här. Det går att använda bloggar, chattar, enkäter, göra frånvaroanmälan, ansöka om ledighet och mycket annat.

Men om en elev flyttar till en annan kommun med en annan plattform, hur går det då med deras information, undrar kollegerna i stadshuset.

‒ Det talas i GDPR om att man ska äga informationen om sig själv. Men om den finns på många olika platser, hur ska man då kunna hantera den, säger Mikaela Johansson.

Beroende

Kollegerna betonar å ena sidan vikten av ett nära samarbete med leverantören när program utvecklas. Å andra sidan att det uppstår ett beroende. Här skulle ett starkare samarbete i offentlig sektor stärka.

‒ Tänk om vi skulle ena oss, vilken enorm kund vi vore tillsammans. Vilken press det kan sätta på leverantörer, på integrering mellan system, säger Mikaela Johansson och får medhåll av förvaltningens chef Åsa Lundkvist:

‒ Vilken effektivitetsvinst i hela kommunsverige, både i pengar och andra resurser.

Samverkan och digilådor

IKT-kollegerna beskriver också det utbyte man har internt, det kollegiala lärandet. Där ingår bland annat särskilt intresserade och tekniskt kunniga lärare, digipedagoger, lärcoacher, samt särskilda utvecklare och ett antal renodlade tekniker.

Kommunen satsade på en-till-en för ett tiotal år sedan. Idag har de nära 23 000 eleverna 8 000 Ipads, 6 500 Mac-datorer och 3 500 pc-datorer i en blandad miljö. Från femman har alla tillgång till en enhet.

Förskolorna kan få låna digilådor med programmeringslek, små robotar och annat. Som ”betalningsmedel” får de i gengäld lämna en utvärdering till en utvecklare inom förskolan.

Åsa Lundkvist, Mikaela Johansson och Åsa Eriksson

Foto: Roland Cox

Från vänster, Åsa Lundkvist, Mikaela Johansson och Åsa Eriksson jobbar med att förse Västerås skolor med rätt utrustning och att samla in erfarenheter från golvet.

Lärare hjälper varandra, träffas i forum. Det finns en dela-kultur. Förskolorna ordnar regelbundet en mässa där de utbyter erfarenheter.

‒ Lärare bjuder in till varandras klassrum och visar hur de gjorde, hur eleverna reagerade, om det var roligt, om det var lätt.

Inspirerar och bromsar

IKT-enheten samlar in erfarenheter och ska se till att utbildningar ordnas, att ge inspiration. Och bör ha is i magen.

‒ Vi har ganska hård press utifrån verksamheten, från lärarna och andra. De vill ha den eller den appen eller något annat verktyg. Vår uppgift blir att bromsa lite grann och tänka på vilket det verkliga behovet är, säger Mikaela Johansson.

‒ Det går snabbt, det kommer nytt. Förlagen och företagen skapar apparna och riktar sig ofta direkt till användarna.

Strategi kommer

Köplusten väcks. IKT-enheten försöker analysera och utvärdera, gör årliga planer och skriver nu en flerårig strategi.

‒ Vi vill ha en kreativ miljö där lärare och elever testar sig fram. Det handlar om transformerat lärande, att man gör saker med datorn som man inte kunde göra tidigare. Vi behöver se till att upphandlingarna går rätt till, och att rätt saker köps in, säger Mikaela Johansson.

Hon tror inte att digitaliseringen i första hand kommer att användas för rationaliserad undervisning och ekonomisk besparing, annat än via enklare administration. Det handlar främst om att förbereda för vuxenlivet genom rätt kunskaper och färdigheter.

Mikaela Johansson, fd rektor och tf utvecklingschef på IKT-enheten

Foto: Roland Cox

Vi vill ha en kreativ miljö där lärare och elever testar sig fram, säger Mikaela Johansson, fd rektor och tf utvecklingschef på IKT-enheten.

Snabbare och snabbare

Den tekniska utvecklingen går rasande snabbt och accelererar. IKT-kollegerna skämtar om att det vi idag upplever som snabbrörligt kommer att verka långsamt om några år.

Nu har man till exempel börjat titta på VR (virtual reality) och AR (augmented reality), tekniker där 3D-filmer kombineras med kunskapsinnehåll.

‒ Du kan åka med en blodcell in i kroppen och laga sår, som vi gjorde härom veckan. Vi står på tröskeln till något nytt hela tiden. Vi vet inte vad det kommer att innebära för våra elever i klassrummen, funderar Mikaela Johansson.

Teknik för samarbete och välfärd

‒ Precis som i all undervisning så ingår också samarbete med andra, att våga prova och analysera också när man jobbar med digitala verktyg, säger hon.

Industristaden Västerås har fött företag som HM och ABB. Det har betydelse för skolan, menar kollegerna. Om inte annat så behöver eleverna komma ut i praktik och inte minst se digital teknik i verkligheten, att den finns överallt.

Åsa Lundkvist, chef för Barn- och utbildningsförvaltningen:

‒ Om vi kan få ut elever inom vården kommer de att se att man arbetar mycket digitalt där också. Det är bra för våra ungdomar att se att teknik inte bara är något hårt, utan kan användas för människors välbefinnande.

Åsa Lundkvist, direktör för Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås

Åsa Lundkvist, direktör för Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås, leder nu framtagningen av en långsiktig strategi för digitaliseringen i Västerås skolor.
Foto: Roland Cox

Artikeln är skriven av Roland Cox

Dela

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

#skolDigiplan omfattar SKR:s breda arbete med skolans digitalisering med fokus på hur skolans huvudmän kan nå målen i regeringens nationella strategi. En central del är den nationella handlingsplanen med 18 förslag på initiativ som togs fram våren 2019. Ett av initiativen är att ta fram ett digitalt processtöd för huvudmännen att planera, prioritera och hitta resurser för den egna verksamhetsutvecklingen. En viktig utgångspunkt för #skolDigiplan är en nära samverkan med skolans huvudmän, näringslivet, forskningen, Skolverket och andra myndigheter.